Kärlek, dejting och bröllopsyra

June 21st, 2010

 

”Jag älskar Dig”

Så har det låtit om Sverige hela året. Victoria och Daniels bröllop har formligen satt hela det svenska folket i ett hormonrusigt kärleksinferno. Överallt har man mötts av budskap om kärlek, bröllop, kärlekssånger och smäktande dikter.

Och visst har vi svenskar, det kyliga folket, koll på det här med romantiken, inte sant?
Månader av förberedelse och förväntan fick så slutligen sin upprinnelse i den stora dagen: Brudparets egen, alldeles speciella dag.
Nu vill jag på inget vis aspirera som någon form av bröllopsspecialist men det kunde sannerligen inte varit ett mer vackert och perfekt bröllop, i alla fall om man frågar mig.
Det var lite Disney känsla över den 19/6 vilket var en smula oväntat. Hela den massiva media vinklingen som har följt brudparet de senaste månaderna har ibland blivit snudd på löjlig. Spekulationer om allt och självutnämnda experter som högljutt har debatterat allt ifrån hur Kronprinsessan ska ta sig fram till altaret till eventuella brudtärnor.

Mitt i all kalabaliken har det vackraste brudparet någonsin ändå lyckats med bedriften att skapa en landsomfattande kärleksyra och en fantastisk tillställning.

Inför 1100 officiella gäster, och alla vi andra mindre officiella som följde det hela via media, i Stockholms storkyrka fick Daniel Westling sin prinsessa och blev Prins Daniel på kuppen.
Prins Daniel i svart smoking och vit fluga  och Kronprinsessan Victoria i en fantastiskt vacker, enkel gräddvit klänning med släp blev vigda av Stockholms ärkebiskop, Anders Wejryd, och jag misstänker att det inte fanns ett öga torrt av oss som bevittnade den vackra ceremonin.

Middagen hölls senare på kvällen i Rikssalen på slottet med kräftor, röding, kalvytterfilé och jordgubbsmousse. Allt i ackompanjemang av vackra tal och trevlig underhållning. Bröllopstårtan, som var tre meter hög och vägde 250 kg hade nog till och med fått en gottegris som jag att känna att lystmätet var mättat.

Så här ett par dagar efter, när lugnet har lagt sig och man tänker tillbaka å deras alldeles perfekta dag så är det vissa saker som har gått minnet fullständigt förbi och annat som har etsat sig fast.

Victorias lugnande händer när Daniel skulle ge henne ringen, Victorias tal på borggården där hon uttryckte sin glädje över att ha fått sin prins och Daniels fantastiska tal under middagen där han uttrycker sin tacksamhet och sin kärlek över sin brud.
De små gesterna och de subtila bevisen på kärlek som hela tiden fanns emellan de tu, det är sådant man kommer ihåg. Och för alla oss andra återstår bara att tacka så hemskt mycket för att vi fick vara med vid deras stora dag. För att vi med tårdränkta ögon och en varm känsla i magtrakten fick ta del av allt. Nu är det väl bara att spinna vidare på kärlekstemat som hela Sverige hängett sig åt under våren.
Det finns prinsar och prinsessor för alla och vem vet vad som döljer sig bakom nästa profil?!

Leave a Reply